



Att strosa runt på Södermalm efter en arbetsdag är bland det bästa eftermiddagsnöjet jag har. Speciellt under denna tid på året. Dra dragkedjan ända upp för att sedan vira in sig i en stor hösthalsduk, köpa ett gått kaffe och sen bara gå, utan något speciellt i sikte. Tempot är lugnt och det disiga dagsljuset håller fortfarande mörkret i schack. Den något kylande vinden nafsar på kinderna och överallt blåser löv upp och bildar små brasor på gatorna. När kylan biter för hårt slinker man in på en hemtrevlig second hand butik eller en mysig inredningsaffär, kanske mest för att hitta inspiration.
Inte sällan kommer man hem med tomma händer men med ett inspererat sinne. Men ibland bär också händerna på något nytt. Som idag. Denna läderväska hittades längst in uppe på en hylla på vintage avdelningen på Emmaus på Götgatan. Skjortan hittades på Herr Judith och ett par härliga raggsockor från Weekday fick avsluta promenaden. Sedan hem för att laga mat och kanske hinna med en film innan det är läggdags. Godnatt!

Alla borde köpa detta armband från organisation Ung Cancer. Det är en av Sveriges snabbast växande organisationer och den är inriktad till unga vuxna människor mellan 16 - 30 år som drabbas av cancer. 100 kronor kostar armbandet och pengarna går direkt till hjälp för de behövande. På köpet får du ett snyggt armband att bära med stolthet. Det finns också andra armband eller kläder om just detta inte är i smaken.
Denna organisation försöker göra världen till en bättre plats för dem som behöver det som mest. Hjälp dem med de. Det ska iallafall jag.
Besök deras hemsida här: http://www.ungcancer.se/
/ Adam
Men något som i dagarna slog mig var att det inte är något av ovanstående eller något annat klassiskt höstaktigt som ligger allra högst upp på männens "måste ha" lista. Nej där ligger något annat, mycket mer i tiden, men, som är här för att stanna. Som vi nuförtiden drar framför oss med stolthet och inte med förakt. Den solklara ettan på modepallen är, barnvagnen. Aldrig har jag sätt så många stolta , uppklädda, snygga, genomtänkta pappor dragandes på en barnvagn som under denna höst.

/ Adam

En genialisk film om en genialisk man. En film om en annan tid där värderingar om det mänskliga värdet och uppoffringar för det man trodde på vägde tungt i Sverige. En tid utan sociala medier som gör intrång och felsöker vår vardag. En romantisk tid där de högsta politikerna kunde känna igen sig med de minsta människorna och där ord betydde något och inte bara var ett verktyg för att slingra sig eller inte kliva någon på tårna.
Filmen Palme är en vacker och tonsäker film. Med sina bilder och sin musik får man i kronologisk ordning följa Palmes och Sveriges utveckling under mitten av 1900 - talet. Rykande cigaretter och snygga kostymer gör estetiken i filmen magisk. Man får lära känna Palme som en pojke som i tidig ålder ansågs vara ett geni och fortsatte göra det tills hans död. Men inte av alla. För med starka och stundtals kontroversiella åsikter kommer ofta motstånd som ett brev på posten. Palme var en rubrikernas man och rubrikerna var inte enigt positiva. Han gjorde misstag som i slutet stod honom dyrt och inte minst hans familj fick ta mycket stryk. Men han stod alltid upp för det han trodde på, oavsett om det inbar att stormakter som USA kritiserades och Sveriges neutralitet hotades. Han var en man från överklassen som gjorde karriär inom socialdemokratin, ansågs som en förädare mot sin klass av vissa och karriarist mer än en politiker av andra. Men han var äkta. Det är iallafall min uppfattning.
Jag känner starkt att jag saknar en sådan politiker i dagens Sverige. Som vågar stå upp för sin politik i vått och tort, vågar utrycka sig utan att rädslan för skriverier tar över åsikterna. Han talade i bilder och färger men ändå politiskt korrekt. Han var en man att ha som förebild, ledsagare och som man med stolthet ställde sig bakom. Och när slutscenerna visas och Anna Lindh håller tal på Palmes begravning är tårarna inte långt borta. Denna film måste ses, för eller emot Palme spelar ingen roll.
/ Adam
Har nyheten även nått er? Den har nått mig. Imorgon släpps ett nytt avsnitt av Kristoffer Triumfs Värvet och veckans gäst är ingen mindre än Mona Sahlin! Den överlägset största värvningen hittills och kanske en början till en ännu bredare lyssnarskara. Vem vet men detta ska bli jävligt kul och jag längtar redan nu till att klockan ringer imorgon och jag börjar färden mot arbetet med Mona och Triumf i lurarna.
Missa inte detta!
/ Adam