40 timmar senare. Utslagen och överkörd. Att kasta in förklädet för att sätta sig i baren med ett gäng kollegor och ta den första ölen och dimmigt blicka in helgen. Beklaga sig över annorlunda gäster under veckan och med en nöjd känsla önska det andra gänget lycka till med kvällsskiftet.

Fyra Carlsberg Hof senare, ett skönt gung i stegen, duggregn och en mage som kurrar efter mat. Njuter av stunden.

Varför avslutar man inte varje arbetsdag på detta vis?
Utan tårar ingen glädje. Det går inte att överkonsumera vissa saker, låt de vara lagom och gå inte över gränsen.