Vid varje tillfälle när något nytt är på gång i ens liv har man chansen att byta identitet, och att vara precis vem man vill på den nya platsen. Jag minns i skolan under sommarloven, när man gick och funderade på vem man skulle vara när man kom tillbaka. Man såg sig själv komma till skolstarten som en helt ny, mycket häftigare kille. Man levde på de tankarna hela sommaren utan att egentligen behöva göra något annat än att föreställa sig det i huvudet.

Sommaren mellan årskurs 8 och 9 minns jag särskilt starkt. Jag och min vän Alan hade träffat nya vänner från Lidingö. Vi var ute och badade på en av deras stränder och blev fort populära som de nya killarna från sta'n. Vi dök från hopptornet och flirtade med tjejerna. Vi spatserade hem längs landsvägen med solbrända ryggar och pekade finger åt bilarna som åkte förbi. Vi kände oss tuffa och pratade om det sista kommande året i högstadiet. Nu skulle vi vara äldst och erövra skolan med våra nya vänner, och nya personligheter. Det tog dock inte så lång tid förrän vi drogs ner på jorden igen när en bil tvärnitade och skällde ut oss efter notor, för att vi gett dom fingret.

Jag känner fortfarande såhär väldigt ofta, och det kommer jag förmodligen att fortsätta med hela livet fast med lite mindre förändring för varje gång.