Förväntningar var såklart skyhöga när hela sverige söndagsunderhållare/höstmörkerräddare skulle gå av stapeln med första avsnittet av den tredje säsongen.

Solsidan är ett unikt program på många sätt. Sällan slår ett program så stort och så snabbt bland samtliga åldersgrupper och olika människor. Det är en självklarhet i mångas söndagar, inräknat i middags och läggtidsplaneringen hos barnfamiljerna, ett hett diskussions ämne på skolorna på måndagar och det tar fullständigt tar över på de olika sociala medierna timmarna innan och efter avsnittet. Alla har en åsikt. 

Men hur bra är Solsidan egentligen? Risken med sådana program som slår så snabbt som solsidan gjorde och vänder sig till så många som det gör är att dem blir halvdanna till alla, istället för riktigt bra till några. Säsong 1 är genialisk på många sätt och karaktärerna är både underhållande, igenkännande och festliga. Säsong 2 har också sina stunder även om helheten är något sämre. Säsong 3 började, sådär.

 Ett avsnitt där dem i mycket överdriver allas beteende för att övertydliggöra karaktärernas personlighetsdrag. Det blir inte realistiskt och därför inte lika kul. Freddes fullständigt galna syn på sin sons skolutveckling och Annas benägenhet till att skapa bråk ur absolut ingenting är halvkul, men inte mer. Avsnittet pikar efter 12 minuter och 13 sekunder in när scenen då Ove ska agera bulvan tar sin början. Snabba klipp där Oves pricksäkra repliker avlöser varandra samtidigt som en skön slinga går i bakgrunden för att vrida upp tempot. In på TV4Play och kika!

Till sist måste jag nämna produktplaceringen som detta program har tagit till en ny nivå. Tycka vad man vill om det men när Ove mynnar utrycket "Ta en Toy" 20.34 in i programmet vet jag ärligt inte om det är kul eller för mycket. Tror dock inte att utrycket är här för att stanna.